2007-12-13
2007-12-13 @ 20:07:26
Lucia i dag, många som är och lussar och dom anndra är bakis från i natt..Lucia vakan i går, de betyder att vi firade 8år i går, 8 långa år tillsammans...vem hadde kunnat ana att vi skulle hålla ihop så länge,
Varje år brukar vi göra nått tillsammans bara han och jag när vi firar våran årsdag, men i år var första året vi inte enns var tillsammans, han jobbade och då vägrade jag vara ensammen så jag var med Lollo hela kvällen lång, Hon ska ta valpar på Naala nu med en jätte fin chihuahua kille i munksund så vi var där hela kvällen lång,
Annars har ju bean vart sjuk då som sagt, analsäckarna igen som spökat för han, fick en oprationstid den 3januari som tur är, äntligen kan vi ta bort dom utan att rensa plånboken, allt går ju på försäkringen nu,
Ringde och bokade en tid för LM hoss vimander i lule också, den 27 december fick han en tid för provtagning inför lämpen, sen är de bara att sätta igång och plugga, han känner stressen nu inför sommaren, han vill ialalfall ha börjat med körkortet innan bebisen kommer.
Ska och göra ultraljud den 16januari, då vet vi om de blir en lite prinsessa eller en liten prins ju :)
Är väll mest nervös att dom inte ska höra nått hjärtljud när vi väl är där...försäker att slappna av och inte tänka så mycket på de men de är svårt...som mycket annat här i världen...
Rökningen är ett minne blott här hemma, LM är jätte snäll och stöttar mig till 110% han röker vaje cigg ute på balkongen nu, morrgon som kväll, utan diskution.
Själv varjen röker eller använder jag nicotin plåster nu, slutade med nicotin plåsterna när jag kännde att jag brytit vanan att röka, begäret av en cigg är lättare att hantera än vanan kom jag fram till...så jag tog en sak i taget och nu känns de helt underbart att vara 100% rökfri, ska ALDRIG mer börja om har jag sagt, att sluta var bland de jobbigaste jag gjort på lääänge.
Ryggen spökar annars som vanligt, har jag inte sträckt den så får jag nästan som senadrag i svanskotan, ryggen kröker sig som en ostbåge och jag faller på knä....smärtan är obeskrivlig. men brukar gå över på en dag eller två.
Är väldigt försiktig med värktabletter, äter nästan aldrig de nu när jag är gravid bara om jag känner att de inte går annars...
Utskiven ur skolan annars, mådde så dåligt mesta delen av skoltiden att skolan inte enns fanns med i mina tankar, Pratade med en studievägledare och han sa att min barnmorska skulle ha hjälpt mig att få en sjukskrivning, så hadde de vart anorlunda.
Men nu är de som de är...men samma dag som jag vart utskriven pratade jag med en kompis som jobbar på onyxen här i stan, hon tar hand om människor som har ett handikapp och hon sa att en tjej just slutat den dagen och att dom nu söker en vikarie, utbildning är inget krav, så jag skulle få komma på en interjuv sa hon, Hon är gruppledare där så de är hon som bestämmer vem som får komma och inte på interjuverna där.
Känndes jätte bra att få de erbjudantet, specielt när man känner nån där också, lättare att komma in i rutinerna då, man vikarierar ett tag sen erbjuds dom flesta fast anställning sa hon, ska ringa henne i morgon och höra när jag kan komma :D
Varje år brukar vi göra nått tillsammans bara han och jag när vi firar våran årsdag, men i år var första året vi inte enns var tillsammans, han jobbade och då vägrade jag vara ensammen så jag var med Lollo hela kvällen lång, Hon ska ta valpar på Naala nu med en jätte fin chihuahua kille i munksund så vi var där hela kvällen lång,
Annars har ju bean vart sjuk då som sagt, analsäckarna igen som spökat för han, fick en oprationstid den 3januari som tur är, äntligen kan vi ta bort dom utan att rensa plånboken, allt går ju på försäkringen nu,
Ringde och bokade en tid för LM hoss vimander i lule också, den 27 december fick han en tid för provtagning inför lämpen, sen är de bara att sätta igång och plugga, han känner stressen nu inför sommaren, han vill ialalfall ha börjat med körkortet innan bebisen kommer.
Ska och göra ultraljud den 16januari, då vet vi om de blir en lite prinsessa eller en liten prins ju :)
Är väll mest nervös att dom inte ska höra nått hjärtljud när vi väl är där...försäker att slappna av och inte tänka så mycket på de men de är svårt...som mycket annat här i världen...
Rökningen är ett minne blott här hemma, LM är jätte snäll och stöttar mig till 110% han röker vaje cigg ute på balkongen nu, morrgon som kväll, utan diskution.
Själv varjen röker eller använder jag nicotin plåster nu, slutade med nicotin plåsterna när jag kännde att jag brytit vanan att röka, begäret av en cigg är lättare att hantera än vanan kom jag fram till...så jag tog en sak i taget och nu känns de helt underbart att vara 100% rökfri, ska ALDRIG mer börja om har jag sagt, att sluta var bland de jobbigaste jag gjort på lääänge.
Ryggen spökar annars som vanligt, har jag inte sträckt den så får jag nästan som senadrag i svanskotan, ryggen kröker sig som en ostbåge och jag faller på knä....smärtan är obeskrivlig. men brukar gå över på en dag eller två.
Är väldigt försiktig med värktabletter, äter nästan aldrig de nu när jag är gravid bara om jag känner att de inte går annars...
Utskiven ur skolan annars, mådde så dåligt mesta delen av skoltiden att skolan inte enns fanns med i mina tankar, Pratade med en studievägledare och han sa att min barnmorska skulle ha hjälpt mig att få en sjukskrivning, så hadde de vart anorlunda.
Men nu är de som de är...men samma dag som jag vart utskriven pratade jag med en kompis som jobbar på onyxen här i stan, hon tar hand om människor som har ett handikapp och hon sa att en tjej just slutat den dagen och att dom nu söker en vikarie, utbildning är inget krav, så jag skulle få komma på en interjuv sa hon, Hon är gruppledare där så de är hon som bestämmer vem som får komma och inte på interjuverna där.
Känndes jätte bra att få de erbjudantet, specielt när man känner nån där också, lättare att komma in i rutinerna då, man vikarierar ett tag sen erbjuds dom flesta fast anställning sa hon, ska ringa henne i morgon och höra när jag kan komma :D
Kommentarer
Trackback
