Efter att ha bollat ideer fram och tillbaka med mina nära och kära har jag kommit på en del ideer att dra ner bröllopsbudieten.
De har skenat iväg till den grad att vi inte vet hur vi kommer ha råd med allt.
men nu börjar jag se ljudet i tunneln, så nu kanske äntligen kan ja slappna av och sova iaf om nätterna.

De är absolut inte så här jag vill minnas vägen till altaret, stress, irritation och sömnproblem.
Men jag har lovat mej själv en kväll i vecka som bara är min!
De kanske är lösningen på mina problem och tar mej fram till altaret framför allt.
men de här är garanterat en resa jag aldrig kommer glömma och dagen i sej kommer bli perfekt på alla sätt och vis.
Nu är de bara min möhippa som jag lämnat i händerna på Johanna som jag gruvar mej lite för....men men....de får gå som de går.

hur var eran möhippa/bröllop?